Sirpa Kähkönen

Sirpa Kähkönen är finländsk översättare och författare mest känd för sin historiska romanserie om Kuopio under vinter- och fortsättningskriget. I Kuopio-serien skildras kriget ur hemmafrontens perspektiv. I seriens sjätte, senast utkomna roman Hietakehto är det barnets perspektiv, deras rädslor och funderingar kring kriget som står i fokus. Kähkönen försöker förstå hur den lilla människan påverkas av de stora historiska händelserna. I höst kommer nästa roman Graniittimies. En roman som berättar om finska ungdomar som reste till Sovjetunionen på 1920-talet och bosatte sig i St Petersburg och om deras liv i den unga socialistiska staten och öden under Stalins terror.

Hennes böcker finns ännu ej utgivna på svenska.

 

AKTUELL BOK

Hietakehto

Hietakehto är den sjätte, självständiga delen i en romanserie om Kuopio. Kähkönen har i den här delen flyttat ut sina välbekanta karaktärer till ett stugområde på en ö nära Kuopio. Boken utspelar sig i krigstider, under de sista dagarna i augusti sommaren 1943. Boken har flera karaktärer men är framförallt skriven ur barnens, Juho och Charlottas perspektiv. Juho, som har läst om krigets hemskheter i tidningen får utlopp för dessa intryck genom att leka avrättningar och öppna massgravar i skogen tillsammans med kompisen Charlotta. Under dessa augustidagar försöker de alla ändå glömma kriget och rädslan genom att göra vardagliga saker som att fiska, bada bastu och festa. Ibland smyger ändå tankarna fram, är det passande att festa och ha kul under dessa svåra tider.

Hietakehto

Hietakehto on Sirpa Kähkösen Kuopio-sarjan kuudes teos. Kirja kertoo muutamasta elokuun viimeisen viikon päivästä kesällä 1943. Sirpa Kähkönen on vienyt tutut henkilönsä kaupungista idylliselle saarelle Kuopion huvilaelämään. Mutta sota on läsnä kaikkialle: se tunkeutuu aikuisten puheisiin ja lasten leikkeihin. Hietakehto on ennen muuta tarinan lasten, Juhon ja Charlottan, kirja. Juho on lukenut lehdestä Katynin teloituksista ja muista hirmuteoista, ja niinpä Charlottan kanssa leikitään Katynin metsää ja avataan joukkohautoja. Näinä parina elokuun päivänä koetetaan kuitenkin unohtaa sota ja pelko, yritetään tehdä tavallisia arkiaskareita, kalastaa, lämmittää saunaa ja juhlia, joskin pohtien, onko juhliminen ja ilonpito sopivaa näinä vaikeina aikoina.

Skärmavbild 2014-08-11 kl. 19.42.00